#Blogg100, Redigering, Skrivprocess, Ungdomsbok

Jag har bestämt mig för att skicka till lektör

Det gick inte att bara läsa igenom och notera vad som behöver mer research. Jag fastnade i en scen där en ny huvudperson presenteras, det var något som skavde med honom. Istället för att läsa vidare började jag leta bilder på nätet och efter bara några minuters letande hittade jag en person som jag tyckte stämde med min karaktär.

Sedan började jag byta ut en taxi mot en vanlig bil.

Och så bestämde jag mig för att innan jag börjar pilla mer med detaljer måste jag skicka manuset till en lektör.

Så det är vad jag ska göra.

Annonser
#Blogg100, Skrivande, Skrivprocess, Ungdomsbok

Börjar… nu. Eller nu.

Igår skulle jag ha börjat läsa igenom manuset från början och markera det som kräver research.

Men det gjorde jag inte.

Det känns motigare den här gången, men jag vet att jag bara behöver börja så släpper det.

Så jag ska göra det nu.

Eller nu.

NU.

#Blogg100, Böcker, Boktips

Boktips!

Den har fått bra kritik och jag kan bara stämma in i hyllningskören, If I was your girl av Meredith Russo är inte bara en fantastiskt bra bok utan även en väldigt viktig sådan. Från första sidan är jag fast och därifrån fram till slutet finns hela spektrat av känslor.

If I was your girl handlar om Amanda, en helt vanlig ung tjej som flyttar till sin pappa och får vänner, blir kär och har hela livet framför sig. Det enda som skiljer henne från andra är att hon föddes som Andrew. Trots att hon ser ut som en tjej, alltid känt sig som tjej, är en tjej, kan inte alla acceptera det.

Läs den!

#Blogg100, Vardag

Flashback till träslöjden

Idag sken solen, äntligen! Så efter lunch mötte jag och Tuva upp Helen, Wilson och Julie på lekplatsen. Där fanns möjlighet att låna brädor, spikar, tygstycken mm och bygga sig någonting och ta med sig hem.

Tuva och Wilson ville bygga varsin bil så det var bara för mammorna att börja spika.

Helen och jag gick i samma klass i låg- och mellanstadiet och möjligtvis var det så att träslöjd inte var vårt favoritämne. Det kan till och med ha varit så att vi ibland, till exempel när det skulle spikas eller var dags att sandpappra, ursäktade oss med att vi behövde gå på toaletten (först den ena av oss och någon minut senare den andra) och pratade bort tid i korridoren. Möjligtvis.

Tack och lov hade den möjliga frånvaron ingen påverkan på vårt utförande idag.

#Blogg100, Mål

Ett jävlaranamma och planering

Då och då får jag frågan hur jag hinner med allting. För då och då gör jag faktiskt det. Jag hinner skriva, jag hinner träna, jag hinner till och med träffa vänner och titta på tv-serier utan att försumma barn och man. Till och med när jag jobbar heltid.

Men ibland hinner jag inte och då är det skrivande och träning som får stå tillbaka för annat.

Det handlar förstås om att prioritera sin tid, men även att orka och ha lust. Jag har en stark motivation till skrivande och träning, för att jag vet att både mitt humör och mitt tålamod blir bättre när jag får tid till det, vilket såklart gör att jag blir en bättre mamma och trevligare person att leva med.

Men jag måste planera. Jag gillar att planera och föredrar det framför att vara spontan, även om jag i teorin skulle vilja vara en väldigt spontan person. Så jag planerar. Inte i detalj men på det stora hela. Till exempel sätter jag upp mål och deadlines och utifrån dem gör jag en planering. Det kan vara hur många sidor jag måste redigera per dag, hur många träningspass jag ska göra i veckan osv.

Jag gillar att se att jag kommer någonvart så jag prickar jag av eller skriver in i kalendern eller stryker över på en att-göra-lista.

Det händer att jag fuskar och det är inte hela världen för mig eftersom jag av erfarenhet vet att motivationen eller mitt jävlaranamma dyker upp dagen efter eller dagen efter det och då är jag igång igen och ingenting har egentligen hänt förutom att jag har vilat och hämtat energi eller latat mig en extra dag.

Planering och jävlaranamma – mitt recept för att uppnå mål.

#Blogg100, Skrivprocess

Nu kom det, tvivlet

Jag öppnade dokumentet för att göra några ändringar inför att en testläsare ska läsa och fick nästan ta fram skämskudden. Huvudpersonen agerar för barnsligt, gestaltningen är för dålig, allt är dåligt.

Den här känslan kommer gå över och fortfarande kan jag ju redigera bort det värsta.

Men vad jobbigt det är när tvivlet knackar på.

Nu ska jag gå och träna, sedan ska jag vara med barnen hela helgen och inte titta på manuset förrän på måndag.

Då hoppas jag att det är bättre.

#Blogg100, Redigering, Skrivande, Skrivprocess, Ungdomsbok

Jag är klar!

Med redigeringsrunda fyra 🙂

Igår morse lyssnade jag på Laleh och texterna i en av hennes låtar, kan tyvärr inte avslöja vilken, passade så perfekt in i berättelsen att jag skrev in den i en av slutets mest känslomässiga scen. När jag skrev klart den scenen och redigerade de återstående blev jag faktiskt så berörd att jag fick en klump i halsen. Om jag blev berörd, som ändå vet vad som händer, hoppas och tror jag att de som kommer läsa blir berörda.

Hursomhelst, igår fick jag lite tid över att sitta med manuset och under den tiden hann jag gå igenom de sista scenerna och bli klar!

Känslan!

Helt tvärtemot vad jag trodde att jag skulle känna, trötthet och lättnad, fick jag en riktig kick och blev helt stissig och fick hur mycket energi som helst.

Nu är manuset skickat till Fredrik och medan han läser ska jag göra den research som behövs.

KLAR! Tjohoo!

#Blogg100, Boktips, Releasefest

Release för Bara idag

Inte bara fick jag äta lunch med Eva Ludvigsen igår, jag fick dessutom gå på release!

Vi firade Felicia Welanders andra bok, Bara idag, uppföljaren till Kanske i morgon på La Taberna. Det serverades tapas och sangria och minglades.

Felicia håller tal, på rim

Högläsning ur Bara idag

Jag hann knappt prata med författaren själv, men med många andra författarvänner. Det är alltid lika roligt att träffa dem och få prata om skrivande, våndor, förlag och flow.

Tack Felicia för en riktigt trevlig kväll och stort grattis!

#Blogg100, Författare

Lunch med Eva Ludvigsen

Idag tog jag och Lion tåget till Uppsala för att luncha med Eva Ludvigsen.

Eva är författare till Lova, Här och Nu och Sonfjällsdeckarna. Bland annat. Vi var båda med i Älskanoveller 2014 och hade en liten releaseturné i Uppland. På den vägen är det.

Det är alltid lika roligt att träffa Eva och prata skrivande, mål, drömmar och allt däremellan. Även om hon har pausat skrivandet lite på grund av nytt jobb, har hon flera projekt i pipen. Om ni inte läst någon av hennes böcker tidigare så kan jag starkt rekommendera dem!